Iran Essay, Research Paper

S-O Arbete

Iran

En dag med mormor

Det var en solig eftermiddag i Teheran. Jag satt med min mormor p? altanen, mormor stickade p? en tr?ja och jag drack te, som ?r en mycket vanlig dryck i Iran. Jag satt och bl?ddrade i en bok om Iran, jag s?g Iran p? kartan. Det s?g ganska stort ut s? jag fr?gade: Mormor vilket ?r st?rst Sverige eller Iran? Mormor svarade och sa att Iran n?stan ?r tre g?nger s? stort som Sverige, f?r det ?r c:a 1 650 000 km2 och folkm?ngden ?r ocks? mycket st?rre, det ?r c:a 60 miljoner. Jag b?rjade k?nna mig intresserad och bad mormor att forts?tta. Hon fortsatte med att ber?tta om n?gra st?der:

Teheran som ?r Irans huvudstad och har 9 miljoner inv?nare *1. Med tanke p? att de flesta har bil ?r luften d?lig och det beror p? att den kollektiva trafiken inte fungerar s? bra. Om man kommer till Teheran skall man bes?ka n?gra av de stora och vackra parkerna. Det finns ?ven n?gra museer och gallerier d?ribland en ?r Golestans museum, ett mycket gammalt och vackert museum, eller Bastan museet som ?r som ett historie museum. I Teheran finns det ocks? andra k?nda byggnader som lockar turister ?t sig, en av dom ?r Shahyad tornet, en vit 45 m h?g byggnad, som byggdes ?r 1971*2 p? Azadi torget ( Azadi betyder frihet p? persiska). Strax utanf?r stan finns bergskedjan Elburz vars h?gsta topp ?r Demavend. Den lockar m?nga turister men ?ven m?nga bergskl?ttrare.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur “Iran, l?nder i fickformat”. Det anses att ha g?tt upp till 16 miljoner nu.

*2 = Taget ur Encarta 95 Iran \ Shahyad Tower

_________________________________________________________________

Sen fr?gade mormor en sak, hon sa: Ali vad vet du om Shiraz?

- Att jag ?r f?dd d?r.

- Jo det f?rst?s, men vad vet du om sj?lva staden?

- Jag vet att det ?r en fin stad i sydv?stra Iran och att den har en befolkning p? c:a 850 000 inv?nare*1.

- Det var r?tt men inte mycket det, jag ska ber?tta. Shiraz r?knas som en av Irans finaste st?der och ?r en historisk stad, den har bl.a. varit Irans huvudstad flera g?nger men det var l?nge sen. Det var ocks? d?r tv? av Irans st?rsta poeter levde, Hafiz och Sahdi, deras gravar finns i Shiraz och de lockar mycket turister. En annan sev?rdighet ?r tr?dg?rdsf?reningen “Eram”. Man kan s?ga att det ?r en form av botaniska tr?dg?rden i Shiraz. D?r kan man t.ex. se granar som ?r ?ver 500 ?r gamla. Shiraz ?r ocks? ber?md f?r sina fina mosk?er. Fast problemet ?r att det inte ?r ?ppet f?r turister utan endast ?r ?ppen f?r muslimer. Det finns en gammal mosk? Jamee som ?r mycket fin. Den har m?nga pelare och v?ggarna ?r gjorda av Keramik och speglar. I centrala stan finns det en basar d?r man dagligen kan k?pa precis allt. Basaren ?r mycket stor och brukar alltid vara full, man blir l?tt tr?tt p? folkm?ngden (egen erfarenhet). Strax utanf?r stan, bara n?gon timmes biltur fr?n Shiraz ligger den k?nda Persepolis. D?r kan man se 2500 ?r gamla ruiner som ?nnu finns kvar sedan den stor Darius tid. St?llet br?ndes ner av Alexander den store men det finns fortfarande mycket att se.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur Encarta 95 \Shiraz

_________________________________________________________________

- Oj, vilken historia Shiraz har, sa jag till mormor. D? sa mormor att hela Iran har en historia som str?cker sig l?ngt tillbaka i tiden. Jag undrade om hon kunde ber?tta f?r mig.

- Om vad sa mormor.

- Jo efter som jag knappast kan n?gonting kan du i stort sett ber?tta om vad som helst.

- Jag f?r v?l b?rja om fr?n b?rjan. Mormor b?rjade:

Iran har inte alltid kallats Iran utan det har hette ?nda fram till 1935 Persien. Det k?nner man mycket igen fr?n ord som t.ex. Persiska mattor m.m. Persien grundades som en sj?lvst?ndig stat f?r f?rsta g?ngen c:a 550 f.Kr. Det var d? av en krigare vid namn Kyros. Efter kyros regim tog Darius den I ?ver makten, han gjorde landet m?ktigt och utvecklade landet med v?gar och postv?senden, det var han som byggde Persepolis. Persien expanderades ?nda till slutet av 400-talet f.Kr. Persiens gr?nser hade d? str?ckt sig ?nda fram till Egypten.

Nedg?ngarna b?rjade f?rst med att Perserna f?rlorade ett slag mot grekerna i slagen vid Marathon och Salamis. Men den stora f?rlusten var mot Alexander den store 330 f.Kr. d? Persien er?vrades. Men Persien drog sig upp och ?teruppstod som ett sj?lvst?ndigt rike igen p? 200-talet e.Kr. Men redan efter n?gra hundra ?r, p? mitten av 600-talet e.Kr. tog Araberna, f?rst Omaijaderna och sen Abbasiderna, kontroll ?ver Persien. Det tog inte mer ?n n?got ?r innan Persien f?rklarades som ett Islamiskt land.

Efter ett antal nederlag och uppst?ndelser av Persien fr?gade jag om mormor kunde ber?tta om lite senare historia. Mormor b?rjade genast att ber?tta om ?ret 1941 (Iran var nu inne i det Pahlavidynastiska v?ldet) som var ett viktigt ?r f?r Iran. Det ?ret gick Storbritannien och den gamla Sovjetunionen till attack mot Iran. Anledningen var att Iran hade f?rklarat sig neutralt under andra v?rldskriget f?r att f? b?ttre kontakter med Tyskland och minska beroendet av Storbritannien. Britterna ockuperade den s?dra delen av Iran och “Ryssarna” den norra. Men Britterna drog sig tillbaka 1945 och Ryssarna gjorde, efter p?tryckningar av FN, likas? ?ret efter. Detta skedde samma ?r som Irans och det Pahlavidynastiska v?ldets siste Shah (Kung) hittills kr?nades, Shah Muhammed Reza Pehlevi.

Iran skapade efter en internationell oljekris som involverade Storbritannien mycket goda kontakter med USA som d? hj?lpte Iran igenom krisen.

Jag fr?gade mormor varf?r det br?t ut ett krig mellan Iran och Irak. Mormor suckade till och sa: Du f?rst?r, Ali. Det var ?r 1979, Shahen hade under ?rens g?ng blivit mer och mer diktatorisk. Det ?kade d? missn?jet i folket. Det var d? flera olika krafter tillsammans med den Islamiska pr?sterna och anh?ngare tog tillf?llet i akt och revolterade. Shahen flydde fr?n Iran och pr?sterna med Ayatolla Khomeini som ledare tog ?ver landet.

- Jag hojtade till och sa att jag fr?gade efter varf?r kriget br?t ut inte revolutionen.

Mormor sa att jag skulle lugna mig och att hon snart kom till det och fortsatte: som jag sa Khomeini tog ?ver styret i landet. Det var d? som den Irakiske ledaren Saddam Husein trodde att Iran nu efter revolutionen skulle vara s? grymt f?rsvarat att han ganska l?tt skulle kunna vinna ett krig och expandera Irak. Men Iran slogs emot och i st?llet f?r ett blixtsnabbt krig som Saddam hade t?nkt sig blev det ett ?tta ?rligt l?ngt, blodigt krig som tog k?l p? flera hundratusentals m?nniskor. Men till slut 1988 ingick Iran och Irak i en vapen vila som i en vapen vila som framtvingades och ?vervakades av FN.

Jag sa till mormor att vi hade l?st om urbanisering och vad ett U-land och I-land ?r f?r n?got i skolan. Jag undrade hur det l?g till med det i Iran. Hon sa att jag b?rjade g? in p? sv?ra fr?gor s? hon tog upp tog upp den boken som jag hade l?st i f?rut. Mormor bl?ddrade lite grann i boken och sa: h?r ?r det, det st?r att urbaniseringen i Iran ?r p? 54% *1 och att Iran ses som ett Industri land. Iran blev ett I-land p? shahens tid och det var mycket tack av de stora oljefynderna som gjordes.

Under krigets tid var det en stor utvandring till olika l?nder, bl.a. mycket till USA, framf?rallt i Los Angeles, Sverige och Tyskland. Men det har minskat nu

Notf?rteckning—-

*1 = Taget ur Encarta 95 \Iran fact box

_________________________________________________________________

sen kriget slutade. Irans regering har nu sagt att alla som har flytt ?r v?lkomna tillbaka utan att bestraffas. Men det finns ?nd? r?dsla i folk och det ?r m?nga, faktiskt de flesta ?ker inte tillbaka. Majoriteten av folket ?r Iranier (Perser) (66 % *1) sen finns det andra mindre grupper som t.ex. olika Turkfolk, Kurderna (10 % *1), Azerbadijaner (20 % *1) och Araber. Av alla Iranier ?r n?stan 98 % *1 Muslimer varav 90 % *1 ?r shia muslimer.

Jag kom pl?tsligt att t?nka p? att mormor satt p? altanen med en sl?ja, s? jag fr?gade om varf?r alla Iranska kvinnor hade sl?ja, om det var n?got mode eller s?. – Mormor hoppade till lite och sa att det inte hade n?gonting alls med mode att g?ra. Hon sa att det inte alltid hade varit s?, inte under Pahlavidynastin, utan sedan den Islamiska revolutionen hade det ?ndrats s? nu var det lag p? att b?ra sl?ja. Hon sa ?ven att det inte var bara vuxna kvinnor som hade sl?ja utan skolflickor m?ste ocks? antigen ha en sl?ja eller en sjallet.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur ” V?rldens l?nder sid 147 Folkgrupper, spr?k och religioner”.

_________________________________________________________________

Pl?tsligt fr?gade mormor mig en sak. Hon fr?gade efter n?gon typisk Svensk matr?tt. Jag t?nkte till lite och sa att det m?ste vara k?ttbullar med potatismos och lingonsylt. Jaha, sa mormor och fortsatte med att s?ga att en mycket god och vanlig iransk matr?tt ?r shelo-kebab. Som ?r ungef?r som vanlig kebab fast med ris (Kebab ?r en hamburgeliknande k?ttr?t som ursprungligen kommer fr?n Turkiet, det skall g?ras av n?tf?rs blandat med l?k och kryddor och skall helst grillas i, Turkiet ?ts det i “pita-br?d” med sallad och pepparoni.) Man ?ter ingen tillagad s?s till men som s?s kan man ha r? ?gg gula i riset ( Kanske inte l?ter som en delikatess men det ?r verkligen “g?ra g?tt”.) Som jag har f?rst?tt ?ter man mycket potatis till m?nga matr?tter i Sverige, sa mormor. Men i Iran ?ter man hellre ris och mycket br?d, och d? menar jag inget kn?ckebr?d utan dagf?rskt tunnbr?d som man bakar i stenugnar. F?r i tiden l?ngtade familjens son till att bli stor nog att g? ut och k?pa f?rskt br?d ?t familjen varje morgon. Det kan man s?ga var som en symbolis handling f?r sonen att han snart ?r “mannen” i familjen. Mormor sa: nu Ali, fr?n mat till litteratur h?r ?r det n?got som ?r bra att veta, ett par av Irans st?rsta poeter n?gonsin. En av dom var Sadi (d?d 1291 *1) och en annan Hafiz (d?d 1389 *2). Deras dikter handlade mest om Kvinnor, vin, k?rlek, och gud. Deras gravar finns i tv? olika tr?dg?rdar i Shiraz, omgivna av fina blommor, tr?d och m?nga olika font?ner med olika former. M?nga av deras dikter finns skrivna p? v?ggar d?r. Under semester perioden drar de flera tusentals turister och stadsbor om dan som vill l?sa deras dikter och njuta av naturen. Men fast?n det ?r s? m?nga bes?kare s? f?r det plats eftersom omr?det ?r mycket stort.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur en persisk bok.

*2 = Taget ur Bra b?ckers lexikon sid 350 (litteratur)

_________________________________________________________________

En tredje Iransk poet som ?r v?rldsber?md ?r Khayyam, han levde p? 1100-talet. En av Khayyams m?sterverk heter Rubaiyat. Khayyam och Rubaiyat n?dde Europa och Sverige av Engelsmannen Edward Fitzgeralds tolkning.

Mormor l?ste sen upp en dikt ur boken Rubaiyat *1:

Ty har jag under tr?det vid v?rstig

min bok och br?d och vin, och sedan dig

bredvid mig sjungande, v?r ?demark

blir paradis – nog paradis ?t mig

N?r mormor och jag kom in p? hur man uppfostras i Sverige, s? tyckte hon att vi ?r lite f?r fria. Hon sa att hon tyckte att frihet var bra med frihet men att man borde ha stor respekt f?r skolan och l?rare. F?r det saknar vi i Sverige. Hon sa ?ven att skolan ?r mycket sv?rare i Iran ?n i Sverige och man k?r med betyg och tenta f?r att komma till en h?gre klass redan i ettan.

Jag slingrade mig smidigt ut ur ?mnet genom att prata lite om Svenska h?gtider och fr?ga om Irans h?gtider. Hon sa att vi inte firar samma h?gtider som i Sverige, man firar t.ex. inte jul eller p?sk i Iran, utan man firar andra h?gtider som ny?r som intr?ffar den 21 mars eller Sizde-be-daar som ?r som en efterfest tretton dagar efter ny?r. D? skall man ut och ?ta god mat med v?nner och s? skall man t?nda en brasa. Det ?r sen en tradition att man sen skall hoppa ?ver brasan. P? sj?lva ny?r skall man duka upp ett bord med mat o.s.v. men sen ?r det en viktig tradition att duka upp sju saker vars namn b?rjar p? bokstaven S- och andra saker som t.ex. Koranen p? bordet.

Mormor stannade till f?r n?gra sekunder och tittade i boken som handlade om Iran. Sen sa hon att hon skulle ber?tta lite om Irans N?ringsliv och Ekonomi. Hon sa att Iran inkomster till st?rsta del fr?n jordbruket ?nda in i 1900-talet. Men vid mitten av p? 1900-talet minskade inkomsterna fr?n jordbruket och ?kade stort fr?n oljefyndigheter. Pengarna fr?n oljan har till st?rsta del g?tt till modernisering av landet. M?let var att Iran skulle bli ett bra industriland innan oljan skulle tagit slut, och hittills har det g?tt ganska bra med det. De st?rsta oljef?lten ligger l?ngs foten av Zagrosbergen, n?ra persiska viken. En annan viktig exportvara ?r de “Persiska mattorna” som bara genom namnet ?r v?rldsber?mda. Mattorna ?r handknutna och de ?r oftast ganska dyra. Priset p? mattorna beror p? bl.a. mattornas storlek, mattornas material och knutarnas storlek, desto mindre knutar desto dyrare eftersom det tar l?ngre tid att v?va och ?r finare.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur Rubaiyat: Edward Fitzgerald tolkning, p? Svenska av A.G Damm skriven 1912. Dikt tagen p? sid 62 nummer XI.

_________________________________________________________________

Ett annat fint hantverk ?r “Khatam” *1. Det ?r Krossat elfenben som s?tts fast p? tr?ramar. Elfenbenen har olika f?rger och s?tts fast p? ramarna s? det bildar fina m?nster.

Men det ?r inte allt sa mormor i Iran bryter vi ocks? i gruvor som koppargruvor och blygruvor, vi har ?ven annat som mycket salt och socker och annan livsmedelsindustri. F?rutom mattindustrin finns det annan textilindustri ocks?.

Jag sa att i Sverige har man fortfarande SEK och inte n?n annan valuta som EMU. Jag fr?gade om Irans valuta. Jag sa att jag trodde att det heter toman, inte sant.

– Ja d?, sa mormor man kan ju s?ga att en toman ?r som en krona men en rial ?r 10 ?re. Men nu ?r det s? att den svenska kronan ?r starkare ?n iranska toman. En toman ?r 0.60 Sek *2.

Jag s?g att mormor verkade ganska tr?tt nu och det var jag med s? jag t?nkte att vi kunde l?gga av. Men s? fort som jag skulle dra till med den gamla g?spningen och suckningen blev det fart i mormor. Hon hoppade till och sa att hon inte hade pratat om Irans geografi s? mycket ?n. S? hon b?rjade:

Hon sa att st?rre delen av Iran ?r en h?gplat? vars mitten av den det ligger tv? ?knar, Dasht-e-kavir och Dasht-e-Lut. C:A tv? tredjedelar av Iran best?r av ?ken eller bergstrakter.

Notf?rteckning

*1 = Det stog inte i n?gon bok eller n?got alls s? jag fick ta och skriva kort av det jag visste.

*2 = Taget ur Bra B?ckers lexikon och ?r m?tt 1977. (st?mmer ej s? bra med tanke p? inflation)

_________________________________________________________________

Tv? av de h?gsta och mest k?nda bergstopparna ?r Zagros (4548 m) och Elburz (5604 m). Irans enda l?gland ?r vid Kaspiska havet till norr och Persiska viken till s?der. En fin semesterort, mest f?r Iranier numera, ?r vid kaspiska havet. Irans klimat varierar p? olika delar av landet.

P? h?gplat? ?r medeltempraturen i Juli mellan +25oC till +30oC medans det kan vara fr?n +30oC till +35oC vid kusterna fast det h?nder vid extremfall att det blir +50oC men det ?r bara jobbigt. De v?rsta temperatur f?r?ndringarna sker nog i ?knen, d? det kan vara c:a 50 grader p? sommaren och – 30 grader p? vintern.

Som sagt s? ?r det ?ken mitt i Iran men det skiljer sig fr?n andra delar av landet. Uppe i norr vid Elburzs sluttning mot kaspiska havet finns det sommargr?n l?vskog med tr?d som bl.a. l?nn, bok, ek och silkestr?d. Men vanligas ?r det nog ?nd? med ?ken landskap med korta glesa buskar.

Mormor, jag vet ju att Iran gr?nsar till Irak men vilka andra l?nder ?r det?

Iran gr?nsar som du sa till Irak i v?ster. I norr ?r det Turkmenistan, i strax v?st om Turkmenistan p? andra sidan kaspiska havet ligger Azerbadijan, Armenien och Turkiet. Till ?st ligger Afghanistan, alldeles nedanf?r Afghanistan ligger pakistan. Och p? andra sida persiska viken ligger F?renade Arabien, Saudi Arabien och ett par sm? l?nder som Oman, Bahrain, Katar och Kuwait.

Iran har?zzzzz??zz,,,,, mormor d?sade till och eftersom vi nu hade suttit d?r ute p? altanen ett par timmar var jag ocks? tr?tt. Jag sm?g tyst in igen, kr?p in i min s?ng.

S-O Arbete

Iran

Sammanfattning:

Jag f?rs?kte att f? min uppsatts lite annorlunda ?n som de andra skrev. Mitt m?l var att genom bilder och l?ttf?rst?elig text f?nga l?sarens intresse. Med l?ttf?rst?elig text menar jag att undvika allt f?r m?nga ?rtal eller ?tminstone avrunda lite grann. De flesta bilderna ?r klistrade p? papperet och de har en bildtext som ocks? ?r klistrad p? papperet, bildtexterna ?r formade som Irans karta. Jag f?rs?kte att skriva lite personligt och skriva “p? mitt s?tt att tala” och inte som i b?ckerna. Jag skrev ofta notf?teckningar n?r det g?llde siffror och ?rtal och om det var saker som vek sig fr?n den vanliga k?llf?rteckningen. Jag har gjort en karta, skrivit ett fakta blad och en k?llf?rteckning men ingen inneh?llsf?rteckning f?r att det inte gick med tanke p? att det skall likna en ber?ttelse.

Sammanfattning:

Jag sitter en dag p? altanen med min mormor och dricker te. Vi kommer in p? att prata om Iran genom att jag fr?gar mormor om vilket som ?r st?rst Iran eller Sverige. Med att hon svarar och jag fattar intresse om ?mnet forts?tter det till ett l?ngt f?redrag som inneh?ller m?nga fina bilder om Iran, beskriver olika delar, st?der och klimatet i Iran. Jag skrev om Irans historia t.ex. om Persepolis. Om geografin och litteratur. Jag skrev om folket och om Irans siste shah.

Hoppas du tycker om den.

30f