Svenska 1400-1600 Talen Essay, Research Paper

Uppt?cktsresor, ekonomi och politik

Under andra h?lften av 1400-talet, f?ll alla bitar p? plats. Ny teknologi (eller oftast: gammal kinesisk) gjorde pl?tsligt allt m?jligt. Kompassen, karavellen och krutet ?kade europ?ernas sj?lvs?kerhet h?gst betydligt, och det dr?jde inte l?nge f?rr?n uppt?cktsresor p?b?rjades i olika v?derstreck. Afrikas v?stkust blev intressant, liksom s? sm?ningom den nya kontinenten i v?st: Amerika koloniserades (h?r var det till stor del f?rekomsten av guld och ?dla stenar som drev p? er?vrarna). Men m?nga av dem som gav sig ut p? uppt?cktsf?rderna gjorde det f?r att stilla beg?ret efter att finna n?got nytt, n?gra av dem var Vasco da Gama, Magellan och Christofer Columbus.

?verhuvud taget ?kade den geografiska kunskapen avsev?rt p? bara n?gra f? decennier, och det var f?rst?s de l?nder som l?g b?st till f?r att utnyttja informationen som profiterade mest p? uppt?ckterna – Spanien, Portugal och andra nationer l?ngs Atlantkusten blev inom kort den k?nda v?rldens nya ekonomiska och politiska centrum.

P? det ekonomiska planet fortsatte senmedeltidens utveckling mot ett alltmer pengacentrerat samh?lle. Handeln ?ver haven skapade en marknad f?r l?ngivare och penningplacerare, och de nya hantverksfabrikernas effektivitet genererade stora vinster till deras ?gare. Nya produktionsformer, t ex f?rlagssystemet, var andra tillskott. Nya klasser skapades i st?derna, bl.a. fabriks?gare och -arbetare. Kungar och borgare (som ofta samarbetade) blev allt starkare som en effekt av den nya modellen. Men ?nnu var man i m?ngt och mycket beroende av den m?ktiga katolska kyrkans samtycke.

Kultur och vetenskap

Ren?ssansen st?r ju faktiskt f?r s? mycket mer ?n bara b?tutflykter och bankaff?rer. Den kanske viktigaste f?r?ndringen var p? den vetenskapliga, religi?sa och kulturella sidan – h?r accelererades fram?tskridandet p? ett s?llan sk?dat s?tt.

Men tro f?r all del inte att medeltiden varit helt bortkastad f?r det… Det var ju till stor del uppbyggandet av kloster och, senare, universitet under n?mnda period som m?jliggjorde framstegen vid ren?ssansens b?rjan. Synd bara att man sysslat mer med teologi och skolastik ?n med “kreativ” forskning under det f?reg?ende ?rtusendet… Andra viktiga f?ruts?ttningar f?r kunskapsboomen var begagnandet av papper, tryckpressar och andra kinesiska/arabiska uppfinningar (nej, Gutenberg var inte f?rst, inte ens med de r?rliga bokstavstyperna…).

Bland de vetenskapliga uppt?ckterna kan n?mnas Kopernikus’, Keplers och Galileis teorier om jorden och solsystemet och Newtons lagar om ljus, r?relse och gravitation. Jorden fick definitivt sin nuvarande, runda form och f?rpassades fr?n solsystemets mitt till en plats i periferin. Alla dessa omskakande r?n och mycket mer kom senare att bilda grunden f?r v?r moderna vetenskap

Att 1400-talet och fram?t var en brytningstid m?rks ocks? p? kulturen, och s?rskilt konsten. Under medeltiden hade denna varit starkt bunden till kyrkan – ett f?rh?llande som nu, om inte br?ts, s? ?tminstone blev mycket friare. Konstn?rer som da Vinci, Michelangelo och Rafael skapade enast?ende verk som l?g l?ngt fr?n medeltidens litet torra stil.

Det nya idealet var antikens skulpturkonst, som med sina rena linjer och ljusa ytor representerade n?got alldeles s?rskilt tjusigt (de stackars europ?erna kunde ju inte veta att de grekiska statyerna p? sin tid varit m?lade i gr?lla f?rger). Ren?ssans betyder ju, som vi alla vet, “p?nyttf?delse” – dvs ?terskapande/imitation av antikens (p?st?tt) h?gre och finare kultur. Centralt i kultur och filosofi var en ny, gladare livsinst?llning ?n vad som varit fallet under den starkt religi?sa medeltiden, och som delvis utvecklats som en reaktion till denna d? kyrkan kommit lite i skymundan.

Njutning under parollen “Carpe Diem” blev en ny livsstil f?r de som hade r?d – vilka utgjorde en liten men v?xande skara.